Förväntansfull höst

Regionteater för Gästrikland och Hälsingland

Norra Rådmansgatan 23
Box 146
801 03 Gävle
Tel (vx) 026-129200
Fax 026-12 62 82

GASKLOCKAN I GÄVLE
Producent Ingegerd Herlitz
026-54 65 09
iher@gavlefolkteater.se

HÄLSINGLANDS TRÄTEATER
I JÄRVSÖ

Producent Anna Thelin
026-546515
athe@gavlefolkteater.se

www.gavlefolkteater.se


PRESSMEDDELANDE

Förväntansfull höst

Efter en intensiv och strålande vacker sommar då vi spelade Trettondagsafton eller Vad ni vill för en publik om drygt 4600 personer på Hälsinglands Träteater har Folkteatern nu sedan någon vecka börjat sitt arbete inför höstens uppsättning av Bröderna Karamasov.

Öppen höststart
Vi inledde repetitionsarbetet med ett tre dagar långt ”Öppet Forum” kring temat ”Hur spelar och presenterar vi Bröderna Karamasov för att möta människors djupaste behov av liv, passion, hopp och andlighet?”. I forumet deltog både publik och teaterns medarbetare. En sammanfattning av deltagarnas tankar finns på Folkteaterns hemsida: http://www.gavlefolkteater.se där det kontinuerligt presenteras rapporter från repetitionsarbetet. I samarbete med Radio Gävleborg och Radioteatern kommer Jonas Jarl (regiassistent i Bröderna Karamasov) att i en serie program ge inblickar i repetitionsarbetet.

Bröderna Karamasov
Från den 20 oktober spelas Bröderna Karamasov, ett 20-tal föreställningar ges fram till första veckan i december. Biljettsläpp i slutet av september.

De fyra bröderna Karamasov och gestalterna omkring dem gestaltas av Mats Jäderlund, Rolf Lassgård, Peter Oskarson och Martin Pareto.

Senast Rolf Lassgård medverkade på Folkteatern var i Sagan om Orestes år 2001. Tidigare har han bl.a. spelat Falstaff i Henrik IV, Versjinin i Tre systrar, Claudius i Amledo och Yank i Den ludna Gorillan. Mats Jäderlund och Martin Pareto har de senaste åren varit knutna till Folkteatern och sågs senast i Trettondagsafton. Mats Jäderlund som den egenkäre Malvolio och Martin Pareto som den skönsjungande narren.
Peter Oskarson återvänder med denna uppsättning till Folkteatern som regissör och skådespelare. För översättning och dramaturgi svarar Jan Mark.
I föreställningen Bröderna Karamasov ingår sånger av Stephen Boxer och Sofi Livebrant
som instuderas av den rysk/estniske dirigenten och körledaren Valery Petrov (se http://www.orthodoxsingers.com/). Spelplatsen är förlagd till Retorten i Gasklockeområdet, där det tidigare aldrig spelats teater. Det höga taket och fönstren med välvda former, där ljuset silar in på de nedsvärtade väggarna med spår från tidigare generationers arbete ger scenografen Peter Holm, som även har skapat kostymerna, ett atmosfärrikt rum att arbeta i. Rummet ljussätts av Stefan Wiktorsson, kreativ chef för företaget Ljusdesign i Gävle.

Dramatikern Richard Crane
Den brittiske dramatikern Richard Crane skrev för 25 år sedan sin dramatisering, fritt efter Fjodor Dostojevskijs roman. Crane har varit husdramatiker på National Theatre i London och litterär rådgivare åt en annan välkänd Londonteater: Royal Court Theatre. Royal Court är känd som en av de viktigaste plantskolorna för unga engelska dramatiker.
Pjäsen hade uppmärksammad premiär på Edinburgh festivalen 1981. Bröderna Karamasov har sedan dess spelats runt om i Europa.

Några repliker ur pjäsen som just nu fängslar oss:

”-Livet är ett paradis – om vi bara förstod det, skulle vi genast befinna oss i paradiset.”

”-Gud och djävulen rasar som tjurar, och slagfältet finns i människohjärtat!”

”-Vi heter ju Karamasov! Vi kastar oss ner i avgrunden och vårt fall är
vackert. Varför söka någon mening med det? Allt är ju gåtor och mysterier.”


”-Först svävar man i sfärerna hos den högsta och renaste av jungfrur, och
så störtar man ner in djupaste av alla avgrunder. Allt finns inom människan.”


Författaren Fjodor Dostojevskij
Den ryske författaren Fjodor Dostojevski föddes 1821 i Moskva. Han intresserade sig för människor som var utstötta ur samhället och som till synes levde utan moral. På grund av sitt engagemang för de utstötta i samhället stämplades Dostojevskij som upprorsman och dömdes till döden. I sista stund benådades han dock och fick tio års straffarbete i Sibirien.

Dostojevskij motsatte sig absolut det mänskliga samhällets rationalisering, och avvisar varje försök att sätta lycka, förnuft och välstånd högre än friheten. I Bröderna Karamasov gestaltas den hållningen i den berömda scenen med Storinkvistorn som dömer Jesus att brännas på bål. Här framträder det onda i det godas förföriska förklädnad. Dostojevskij skrev i en anteckning att hela berättelsen om bröderna Karamasov var ett försök att vederlägga Storinkvistorns syn på verkligheten. Romanen kom ut 1881 och räknas till världslitteraturens största klassiker. Ett år efter att boken kommit ut dog Fjodor Dostojevskij.

Berättelsens yttre ram är konflikten mellan fadern och de fyra bröderna Karamasov. Barnen har övergetts och lurats på sitt arv. Planer på att hämnas börjar gro bland bröderna. Inom berättelsens ram ryms livsfrågor som hämnd, skuld och försoning. En natt hittas fadern mördad. Vem är den skyldige?

Vi dödar vår nästa inte bara när vi gör slut på hennes liv med kniv eller ett skott. Den hemliga tanke, som knappast når upp till medvetandets yta och som avser att undertrycka vår nästas existens, är redan ett andligt mord, för vilket vi är ansvariga. Vi är alla på detta sätt mördare och brottslingar fastän den borgerliga lagen och den offentliga opinionen betraktar oss som oförvitliga. Hur många dödande viljeimpulser föds inte i djupet av vår själ och i vårt omedvetna? Hur ofta är inte vår vilja inriktad på att omöjliggöra eller undertrycka vår nästas liv? Brottet börjar med dessa dunkla önskningar.
Förtjänar en ovärdig och kärlekslös far ändå sina söners kärlek och respekt?
Hur kan föreställningen om en god, himmelsk, högre makt vara förenlig med lidandet och orättvisan i den värld vi lever i?

Dostojevskij hade inget behov av att försköna sanningen. Den moraliska friheten, den fullkomliga inre friheten, existerar just i den faktiska verkligheten. Skönheten uppenbarar sig genom människan, inte i den kosmiska ordningen eller på ett gudomligt plan.
I människan ligger universums gåta innesluten.

Fotograf Marianne Ström presenterar Sacred Sites
I anslutning till Retorten ligger den s.k. Lilla Retorten som kommer att fungera som publikfoajé. Folkets Hus Estraden står för servering.
I Lilla Retorten visar fotografen Marianne Ström sin utställning Sacred Sites (Heliga Platser).

Marianne Ström är konsthistoriker och bosatt i Paris. Hennes doktorsavhandling vid Sorbonne universitetet behandlade offentlig konst. Hemsida: http://www.artspublics.net/
Fotoutställningen Sacred Sites visades första gången på UNESCO i Paris 2003 och har sedan dess besökt bl.a. Oslo och Stockholm.

Idén med denna fotoutställning är att i bild visa hur konst och arkitektur världen över genom tiderna gestaltat folktrons kulturer och riter och hur olika kulturer givit uttryck för det sakrala. Utställningen söker stimulera att ställa frågor om olika kulturer och religioner världen över.
Vi hoppas att kunna erbjuda endast utställningen under några dagar till Gävles skolor.

Mera i höst på Folkteatern
12 september påbörjar Folkteatern sin andra produktion för hösten. Då välkomnar vi regissören Voula Kereklidou, en för oss ny medarbetare i en produktion som går under arbetsnamnet Sylvia och Ted.
Medverkande ensemble: Anna Andersson, Görgen Antonsson, Tomas Lindberg och Arabella Lyons. Premiär i november. Mer information kommer.

Föreläsningsserien Tankekraft dyker som vanligt upp flera torsdagar under hösten.
Torsdag 7/9 presenterar Jan Mark och Jonas Jarl Bröderna Karamsov och Dostojevskijs värld.
Torsdag 21 september gästas Tankekraft av SOS Musikteater och Gränslösa Teatern med gästspelet Gilgamesh- han som vägrade dö. Gilgamesh räknas som en av väldens äldsta bevarade mytologiska berättelser. I regi av den irakiske regissören Karim Rashed. Medverkande är skådespelaren Sven Kristersson och Fredrik Myhr, musiker.
Efter föreställningen inbjuds till samtal med de medverkande samt föreställningens regissör.

Välkomna att följa vårt arbete!

För ytterligare information kontakta:
Ingegerd Helitz, producent tfn: 026–54 65 09 e-post: iher@gavlefolkteater.se
Marcus Hellsten, information/marknadsföring tfn: 026-54 65 16 e-post: mhel@gavlefolkteater.se
Anna Thelin, producent tfn: 026-54 65 15 (åter från semester 12/9) e-post: athe@gavlefolkteater.se

 

WWW.PRESSBILD.COM
Malmskillnadsgatan 41
111 38 Stockholm

070-796 66 95
info@pressbild.com